Sök
  • info930194

"Det krävs en mobilisering för att stärka demokratin"




Företrädare för Folkets hus och parker skriver att sju av tio svenskar inte kan tänka sig att bli politiker i en debattartikel i DN. En hög andel medborgare litar varken på politiker eller etablerade nyhetsmedier. Ljuspunkten i en ny Novusmätning är att en majoritet ändå vill engagera sig för ett tryggt lokalsamhälle. Men det krävs en mobilisering för att stärka demokratin.


Debattartikeln är skriven av:

  • Gunilla Carlsson, ordförande, Folkets hus och parker

  • Calle Nathanson, vd, Folkets hus och parker (ordförande Ideell kulturallians)

  • Johan Rådmark, ordförande, Östra Folkets hus och parkregionen

Den svenska demokratin befinner sig i ett ytterst sårbart läge. Den slutsatsen drar Folkets hus och parker, som låtit Novus göra en undersökning av den svenska allmänhetens syn på demokratin. Varningsflaggorna är många och rapporten innebär stundtals brutal läsning. Läget är så allvarligt att vi ser ett omedelbart behov av en helt ny och radikal mobiliseringsinsats för att skydda och stärka demokratin.


Trots en i det närmaste total enighet om viljan att försvara demokratin, visar undersökningen på att förtroendet för politiker och medier är förskräckande lågt. Om förtroendet för riksdag, rege­ring och medier sviker så totalt, menar vi att den svenska demokratin är mer sårbar än någonsin i modern tid.


Frågan är inte om, utan hur snart vi kan vidta åtgärder för att vända den här utvecklingen. För även om det ser riktigt illa ut, finns ljuspunkter i rapporten. Än finns chansen att återupprätta förtroendet gentemot medborgarna, men det kommer att kräva stor möda och vi behöver börja nu.


Undersökningen visar att en majoritet av de tillfrågade vill engagera sig för att trygga och säkra sitt lokalsamhälle, men de ser inte ett politiskt engagemang som vägen dit. Här utgör civilsamhället en viktig faktor för en stärkt demokrati. De senaste årens ogrundade misstänksamhet mot civilsamhället anser vi har bidragit till att urholka och försvaga demokratin.


Sammantaget talar detta sitt tydliga språk. Det är dags för ett nytt handslag mellan politiker och civilsamhälle för att bilda en motkraft.


Novusundersökningen visar följande, anmärkningsvärda resultat:


  1. Väldigt få vill bli politiker. Undersökningens resultat bekräftar de politiska partiernas medlemsras och visar på att viljan att engagera sig politiskt är historiskt låg. Hela sju av tio svarar nej på frågan om de kan tänka sig att bli politiker. På frågan ”Anser du att dagens politiker stärker eller försvagar demokratin?” svarar varannan ”varken eller” och var tredje att de försvagar demokratin. Här finns stora politiska skillnader. Bland de som röstat på Socialdemokraterna eller Moderaterna tycker bara 12 respektive 19 procent att politiker bidrar till att försvaga demokratin, men bland Sverigedemokraternas väljare är siffran hela 70 procent.

  2. Många litar inte på medierna. Nästan fyra av tio anser att svenska nyhetsmedier inte agerar oberoende från andras intressen, vilket är klart oroväckande. Tendensen förstärks i frågan ”Anser du att svenska nyhets­medier vinklar nyheter så att det passar deras agenda?”, där mer än hälften svarar ja. Även här går åsikterna isär. Bland Moderaternas (65 procent) och Sverigedemokraternas (88 procent) väljare svarar en majoritet ja på denna fråga, medan bara var tredje svarar ja bland Socialdemokraternas. Att så pass många som två av tio svarar ja på frågan ”Anser du att svenska nyhets­medier vinklar nyheter för att rege­ringen vill det?” är anmärkningsvärt. Partiskillnaderna är här också ovanligt stora. Bara en av tjugo som röstar på Socialdemokraterna tror att nyheter vinklas på det sättet, medan drygt var fjärde moderat och mer än varannan sverigedemokrat tror att vinkling faktiskt sker till förmån för regeringen.

  3. Väldigt olika syn på hotet mot demokratin. Hela fyra av tio tycker att hotet mot demokratin är stort. Uppfattningen om vad hotet består i går dock kraftigt isär. Den öppna frågan ”Vad anser du är största hotet mot demokratin i Sverige?” får väldigt olika svar, vilket bekräftar polariseringen i samhällsdebatten. Flest svarar att högerkrafter/populism/främlingsfientlighet är det största hotet, tätt följt av politiska partier/politiker/myndigheter/samhällsutvecklingen. På tredje plats kommer invandring/bristande integration. En ljuspunkt i undersökningen är att 99 procent av de tillfrågade svarar att de i hög grad tycker att det är värt att försvara demokratin. Lite drygt varannan person menar dessutom att kriget i Ukraina har påverkat deras syn på demokratin och att den nu är ännu viktigare att stärka.

  4. Starkt engagemang för lokal­samhället. Nära sex av tio uppger att de kan tänka sig att engagera sig för ett tryggare och säkrare lokalsamhälle. Svaren är dessutom överraskande lika över hela åldersspannet från 18 till 64 år och även över partilinjerna. Här ser civilsamhället också ut att kunna spela en viktig roll. Som svar på vad man skulle göra om man upplevde att något är djupt felaktigt, är var fjärde person beredd att gå med i en organisation.

Sammanfattningsvis är resultatet från undersökningen alarmerande. Innehållet bekräftar även samtids­andan. Den råa tonen i sociala medier och misstroendet mot medier, myndigheter och politiker tar sig tyvärr allt oftare uttryck i form av hat, hot och upplopp. Världsläget med kriget i Ukraina innebär också att risken för påverkan mot vår demokrati från främmande makt skjutit i höjden på ett alarmerande sätt. Vi måste påminna oss om att demokratier sällan går under till följd av krig eller statskupper, utan genom stegvis nedmontering, hot och misstro mot politiker och medier. Det vi ser nu är ett långt framskridet, lågintensivt krig mot demokratin. Vi får här för första gången svart på vitt att det händer precis just nu, i Sverige. Vi har varit naiva och trott att den svenska demokratin trots allt varit trygg, men vi får alla underkänt i provet kring hur väl vi förvaltat den. Det behövs nu en radikal och kraftfull demokratisk mobilisering där det offentliga och civilsamhället gör gemensam sak genom ett nytt, kraftfullt handslag. Vi erbjuder därför tillgång till våra öppna, demokratiska mötesplatser för att människor med olika sociala bakgrunder och erfarenheter ska kunna träffas, känna sig trygga och tillsammans engagera sig på sätt som stärker demokratin.


Misstänkliggörandet och smutskastningen av den nära samverkan som funnits mellan föreningsliv och kommunal politik måste omedelbart upphöra. Företrädare från både politik och civilsamhälle behöver hitta in till verkliga samtal och konkreta insatser tillsammans med medborgarna, som skapar förtroende i stället för avstånd.


Med andra ord – vi behöver en kraftfull demokratisk mobilisering. Nu.



20 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla