Sök
  • tereselilliehorn

Kulturdebatt: I väntan på publiken måste Region Stockholm stötta kulturskaparna

Kulturen har en avgörande betydelse för Stockholms livskvalitet och ekonomi. Varför gör regionen så lite för att hjälpa alla proffs inom kultursektorn som riskeras att gå under på grund av pandemin? 15 organisationer kräver krisanslag och större engagemang.



Tom teatersalong


I Region Stockholms Kulturstrategi framhålls kulturens avgörande betydelse för besöksnäring, attraktionskraft och ekonomi. Inte minst har tillgången till kultur stor betydelse för invånarnas livskvalitet.


Nu har coronapandemin lamslagit de kulturella näringarna med förödande kraft. Samtliga storstadsregioner har drabbats hårt men Stockholmsregionen har det värst.


SCB redovisade nyligen att Sveriges kulturella verksamheter under 2020 tappat 32 procent av sin omsättning, motsvarande 6,2 miljarder kronor. Svårast är det för publika verksamheter som teatrar, konserthus och andra livebaserade scenkonstverksamheter. För att inte tala om alla hundratals små kulturföreningar som förser regionens skärgård, glesbygd och förorter med ett levande kulturliv och som nu står på ruinens brant.


De kulturella och kreativa näringarna är, jämte besöksnäringen, den värst drabbade sektorn i Stockholmsregionen. Kulturrådets redovisning av det statliga krisstödet 2020 på cirka 1,2 miljarder kronor påvisar att 40 procent har fördelats till aktörer i huvudstadsregionen. Vad gäller fördelade stipendier till enskilda konstnärer från Konstnärsnämnden blir andelen drygt 50 procent. Bra så. Men det räcker inte.


Många av regionens kommuner har duckat bakom de statliga krisstöden och gjort inga, eller minimala insatser, för att stödja det kommunala kulturlivet.


Stockholms stad fick utstå rättmätig kritik förra våren när man omdisponerade endast 20 miljoner kronor i kulturellt krisstöd. När Region Stockholms kulturnämnd, med en totalbudget på mer än 500 miljoner kronor, endast lyckades omdisponera 6,4 miljoner kronor 2020 blev det dock inga rubriker.


Faktum är att inga nya krispengar har tillförts kulturen i Sveriges största och rikaste stad och region.


Nu redovisar Region Stockholm ett hisnande överskott på 5,8 miljarder kronor för 2020. Detta beror på de särskilda statliga stöden som tilldelats regionen under pandemin, kombinerat med att regionen levererat mindre sjukvård. Dessa miljarder utgör en skuld till länets skattebetalare, framför allt gällande all den vård som har pausats på grund av pandemin.


Men Region Stockholm måste nu också öppna ögonen för att dess kulturliv håller på att gå under. I en enkät gjord av Musikcentrum Riks säger en tredjedel av de svarande utövarna att de överväger att byta eller lämna sitt yrke. Dagens kulturliv präglas av en hög andel frilansare. Exempelvis har endast 240 av 3 000 professionella skådespelare en fast anställning. I Stockholmsregionen finns hela 14 000 soloföretagare inom kulturbranschen, vilket motsvarar hälften av alla motsvarande företag i landet.


Allmänna samlingslokaler som bygdegårdar och Folkets Husföreningar har i ett slag förlorat i stort sett alla intäkter. Risken är överhängande att vi en vacker morgon vaknar upp till en verklighet utan mötesplatser för barnteater, föreningsmöten och senioraktiviteter.


Om inget görs kan vi inte bara förvänta oss ökade konkurser och en ökad arbetslöshet. Vi riskerar även utraderandet av ett kulturellt utbud som attraherar miljoner människor att bo och arbeta i eller besöka denna region. Detta utbud är intimt sammankopplat med besöksnäringen som också går på knäna. Utan musikkonserter, teaterföreställningar, museibesök eller andra kulturella event har det varit betydligt färre inresor till och hotellnätter i regionen under pandemin.


Stockholmsregionen har ett kulturliv och ett utbud i världsklass. Låt inte pandemin ta död på det! Låt nu en del av regionens stora överskott tillfalla kulturlivet som ett krisstöd för att överleva och sedan återstarta så snart möjligt.


Därför kräver vi att:


  • Regionen avsätter minst 5 procent av överskottet att fördela till kulturen.

  • Regionen inrättar en kulturell investeringsfond för omställning, uppstart och digitalisering.

  • Regionen betalar ut kompensation och krisstöd till de mest behövande kulturaktörerna.

  • Regionen i samråd med den fria kulturens aktörer tar fram en uppstartsplan för kulturen som ska möta avtrappningen i de olika restriktionerna.


TEXT

Gunnar Ardelius, verksamhetschef, Ideell kulturallians


Johan Rådmark, ordförande, Ideell kulturallians Region Stockholm


Leif Rönngren, ordförande, Östra Folkets Hus- och Parkregionen


Linda Adami, ordförande, Danscentrum Stockholm


Ragnar Berthling, verksamhetsledare, Musikcentrum Öst


Eric Birath, vd, Fasching


Peter Erickson, ordförande, Stockholms läns Bildningsförbund


Monica Eriksson, ordförande, Riksteatern Stockholms län


Birgit Hageby, ordförande, Centrum för dramatik


Stefan Hansen, vd, Unga Klara


Helen Rundgren, ordförande, Författarcentrum Öst


Jan Runfors, ordförande, Hela Sverige ska leva, Stockholms län


Lisa Taube, festivalchef, Tempo Dokumentärfestival


Therese Tedeblad, ordförande, Föreningsarkiven , Stockholms län


Reigun Thune Hedström, ordförande Sveriges Konstföreningar, Stockholms län


Anders Lorentzon, verksamhetsledare, Teatercentrum Östra regionen

40 visningar0 kommentarer